torsdag 24 januari 2013

Det blev ingen höst i Älmkärr...

Vi fick ingen höst i stugan. Vi hade ju varit lite duktiga i alla fall och försökt röja upp efter fem veckors vilande i vår alldeles egna lilla skogsoas. Så vi skurade av en del lite större möbler, kistor och annat. Passade på medans regngudarna vakar över att vi tar hand om de gåvor som vi fått oss till skänks. Så här har det såpskurats och haft vattenlek, medans det regnade de sista dagarna. Vi lyfte in allt det rena och blöta, la ut lite vedpinnar som distans, så grejerna kunde torka klart tills vi kom tebax nästa gång...

Ja, just det, nästa gång skulle vara bara två veckor bort! Så vi kunde ta det lugnt med stugstängning, vi tog med oss lite smutstvätt men annars fick det vara. Vi skulle ju snart vara tillbaka juu!

Jä rajt. Första veckan hemma, ingen packade upp. Vi fick fylla på lite matförråd och toapapperslagret var det bara damn kvar av. Sen skulle man lära sig att det går att kissa med tänd lampa, utan flugor, inget månsken. Sluta med myggmedel på skinkorna och andra högriskområden... Stängd toalettdörr? Jag bara glömmer bort! Helt hopplöst! Jag har fått den här underbara vanan att sitta ensam på dass i mörkret, dassdörren på vid gavel, månen och stjärnorna som sällskap och bara lyss till skogens ljud..... stillsamhet... stilla funderingar.... ett med naturen... man börjar fatta mer och mer om livet för varje gång man varit i Elmkärr.

Men hemma! Här kör vi låsta dörrar och private moments. Men jag glömmer bort mig! Och vår badrumsdörr öppnas rätt ut i hallen. Badrummet i ena kortänden och ytterdörren i andra kortänden av hallen. Allt som försiggår i badrummet får man helt utan förvarning en snabb inblick i.
Lysande Sickan. En sak om det bara var familjen som kom och gick. Nej då, det är diverse boyfriend material, polare, grannen, som dessutom är polarens farsa... Eller när någon här hemma glömt trycka till ytterdörren ordentligt, med en rejäl extra knuff, då flyger fanskapet (dvs ytterdörren) upp om någon öppnar ytterporten eller om man har nåt fönster öppet. Då ändras lufttrycket, som fan, och bestämmer sig för att jäklas med mig, som ensam hemma sitter på toa i godan ro, helt glömsk av sin omgivning... Mutter-mutter...... Ja ni kan säkert lista ut hur det ser ut, med byxor och trosor vid knäna, hoppar och stapplar fram mot den vidöppna ytterdörren. Samtidigt försöket jag skyla övet mittenpartiet på kroppen liksom, genom att dra lite i skjortan och samtidigt rycker i brallorna för att få upp dessa till en lite mer lämpligt skylande funktion.
Samtidigt inser man ju att jag kunde ha dragit till badrumsdörren bara så skulle allt det pinsamma hoppandet inte ens ha behövts. Men ytterdörren stod öppen och jag hörde folk! Det är klart att en snabbtänkt blixtrande hjärna i första hand tänker på att skydda sitt hem och sina ägodelar och hoppar säck i nedkasade jeans (och trosor!) och prioriterar bort sin egen utsatthet!
Vad händer?
- "Eeh, oh eeh hej!" stammar hon fram till grannens långa, mörka, skitsnygga kompis.....
Gaaaaaaahh!!!!

Får berätta mer sen. Nu måste jag sussa. G'natt!