Man skulle ju kunna tro att man vid min ålder har man hunnit med det mesta här i livet. Men icke. Jag har då aldrig varit på auktion! En riktig auktion! Ute, på landet, med landsortsbor, fyndare, expertinköparna och auktionsutropare. Jag har bara huserat på Tradera - så jag har ju iofs förstått principen, men aldrig "gjort det LIVE".
Så var det dags. Lockad av nya bekantskapen som har koll på vad som händer i bygden. Och auktionen höll till i Rumma, närmare bestämt på den gamla gården Ramshult. Där har en familj bott i flera genarationer och det skulle bli en riktigt gårdsauktion, fullt med allehanda prylar som kan tänkas finnas på ett sånt ställe. Möbler, linne, konst, köksprylar, lagårdsgrejer, tingeltangel, mycket riktigt gamla grejer. Perfekt!!!
Sagt och gjort, jag åkte iväg själv, med en tom bil och en full plånbok. Sambon bortrest utanför landets gränser och lämnade mig med beslutsrätt och inropsansvar :-D
Det var alldeles galet fullt med folk. Jag fick parkera lååångt borta på ett gärde/åker fullkomligt spräckfylld med bilar. Fick gå jättelångt.... Då var ändå parkeringen precis vid gården, bakom ladorna.
Dagens fynd:
Första budet jag gav mig in på var en gammal kista fylld med verktyg, rejäl gammal historia. Men den gick upp lite för högt så jag la mig. Men fick blodad tand och siktade in mig på nästa likadana verktygslåda/kista, snedlucka och toktung gammal möbel, med tjocka handtag. Den innehöll inte lika mycket verktyg och ena handtaget var lite "ur led". Så de var snälla och la till en annan likadan, men mycket mindre verktygslåda, också med snedlucka, tur som en tokig - och allt detta blev mitt!!
Vilken känsla!! Det var första vunna auktionsbudet för mig - och jag fick ett rus!! Fullkomligt sköljde genom kroppen! Nöjd som få, betalade jag glatt och inväntade nästa skojiga sak att buda på! Jag kom snabbt in i rytmen, känslan av att ha koll på läget, känslan av "list" och till och med en känsla av att jag hade kunskap om gamla grejer. Ha, ha, ja det är lätt att få hybris i vissa lägen!
Fick även fatt på ett slagbord, med korta slag, perfekt för lite mindre utrymme.
Förlorade kampen om en underbar låda med småprylar i form av järngrejer, beslag och nycklar.... Jag som hade fått syn på den tidigt och gottat mig åt vad roligt det skulle bli att äga den. Men det var nån annan lokal superexpert som roffade åt sig den :-) i rollen som "killen-som-hade-mer-pengar-att-spendera-än-jag". Den lådan var tydlig en del värd, men det var nog bara han och jag som triggade på den. Ja, ja, han hade visst någon antikaffär som han köpte åt. Så kan det gå.
Dessutom en bunt med tavlor! Mitt mål var 2 st inramade historiska kartor över trakten, avritade i början på 1700-talet. Kopior, ska jag tillägga, gjorda av motsvarande lantmäteriet eller liknande. Vackra, handskrifter, stadskartor över Westerwijk och Kalmar Län. Jag har länge drömt om något liknande och det verkade inte vara någon som riktigt hade fått kläm på att de låg där. Sen tryckte de in en massa andra tavlor i högen - Yey(!). Som brukligt. Envist budande lönade sig! Lycklig kvinna fick kånka bort hela högen till bilen!
Jag träffade dessutom på nästan hela min småländska lånefamilj. Lycka! Det känns så himla märkligt att vara på ett "nytt" ställe och ändå träffa på massa folk man känner sedan gammalt, och nya bekantskaper dessutom, trots att man inte riktigt har landat i vart man befinner sig. Märkligt, men skönt och hemtamt och nytt på samme gång!
Jag var kvar in i det sista. Typiskt mig. Kvar till ställena stänger och man blir utkastad, va? ;-) Gammal kroghänvisning från good old times....
